Under våren 2024 hade vi på Greenshape nöjet att co-handleda Jens Lundgren, student inom Energi- och miljöeffektiva byggnader på LTH, Campus Helsingborg. Han valde att skriva sitt exjobb om hur kraven som ställs på villaägare i EPBD (Energy Performance of Building Directive) kan tacklas genom att implementera en rad med energibesparingsåtgärder. Arbetet pågick från januari 2024 och presenterades i mitten på maj 2024 inom ramen för masteruppsatsen på LTH. Arbetet som kommer publiceras inom Lund Universitets studentpublikationsbibliotek bär namnet ”Zero Emisson Living – A holistic guide for homeowners through EPBD compliance and the renovation passport framework”.
Som namnet säger strävar EPBD, som en del av ’the European Green Deal’, till att minska klimatpåverkan inom byggsektorn och med det även primärenergianvändningen av befintliga byggnader. Medlemsstaterna har fram till senast i slutet på maj 2026 som uppgift att implementera så kallade ’renoveringspassportar’ som tillhandahåller vägledning och kunskap för husägare på vilka åtgärd som kan implementeras för att förbättra energieffektiviteten, termisk komfort och hållbarhet av deras hus. I samband med energieffektiviseringen är det av ytterst viktighet att betrakta klimatpåverkan för åtgärderna som implanteras utifrån ett livscykelperspektiv.
Som utgångspunkt i studien har det valts två vanliga arketyper från 1960-tal som har analyserats och där ett flertal åtgärd har undersökts i studien. Som renoveringsåtgärd har det utifrån prioritetsordningen i Kyoto-pyramiden och energitrappan i första hand undersökts passiva åtgärd som minskar energibehovet i byggnaden innan nya uppvärmningssystem implementeras. Som åtgärd för att minska energibehovet har det främst utvalts att tilläggsisolera byggnaden samt byta fönsterna för att minimera transmissionsvärmeförlusterna i byggnaden samt att förbättra lufttätheten i byggnaden som minskar luftläckageförlusterna. Genom åtgärden att installera ett mekaniskt ventilationssystem med värmeåtervinning sänks ventilationsvärmeförluster.
De olika åtgärd samt tjocklek och material för tilläggsisolering har analyserats i en parametrisk studie utifrån energibesparing, klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv och kostnad för åtgärden i förhållandet till sparad energi. För att minska byggnadens energianvändning från utgångsvärden för en ej renoverade 60-talsvilla som kan anses vara väldigt energi-ineffektiv och som uppnår den lägsta energiklass enligt gällande föreskrifter i BBR 29 (energiklass G) har det sammanställts renoveringspaket för att minska byggnadens energianvändning ner till Energiklass C (nybyggnadsstandard) och Energiklass A som motsvarar energianvändning som är lägre än 50 % av nybyggnadsstandarden.
Resultaten från den parametriska studien har sammanställts i ett interaktivt verktyg som kan anses som ett förslag på renoveringspass enligt EPBD. Verktyget tillåter att man testar vilka energibesparingar som kan uppnås genom att implementera åtgärderna som diskuteras i masteruppsatsen. Som resultat visas utöver energibesparingen även klimatpåverkan för att implementera åtgärder, dess återbetalningstid utifrån ett klimatpåverkansperspektiv, investeringskostnader samt kostnad för åtgärden per sparad kWh energi. I verktyget kan man sammanställa ett eget renoveringspaket och får som resultat en sammanfattning över ovannämnda parameter för hela byggnaden samt vilken energiklass byggnaden skulle uppnå efter renoveringen. Verktyget finns tillgängligt för två byggnadstyper och sex svenska städer. Verktyget kan anses som en indikation för att utvärdera effektiviteten för en energirenovering av ett småhus, vid konkreta renoveringstankar för ett specifikt projekt rekommenderar vi att ta hjälp av en energispecialist för att utvärdera de bästa lösningarna.
Vi vill rikta ett stort grattis till Jens för ett lyckat projekt med en så pass stor omfattning som ändå blev klar inom utsatt tidsram. Det har varit kul att vara med på resan och många trevliga och spännande diskussioner. Vi önskar dig all lycka till för framtiden!
